Evelina

Ja, frågan är väl vad jag ska skriva?
Egentligen är det mycket jag vill skriva. Men jag vet inte om jag kan uttrycka det i ord förtillfället.

Jag är rädd för något. Så himla rädd. Det är en klump i magen som ibland kan kännas rätt regält. Imorgon kan det lika väl vara borta. Men något i mig säger att hur jag än gör, så gör jag fel. Jag vet att den rätta vägen är vägen hjärtat vill ta. Men jag har lärt mig att den vägen är inte alltid rätt. Det är inte så kul när man senare kommit alldeles för långt inpå något, och upptäcker att det är fel väg. Det är inte en smärtfri genväg till den rätta.

Jag har också lärt mig, att så länge man inte äger något, kan man inte heller förlora något. Jag vill inte förlora något. Även om jag måste välja, och något går fel. Jag är rädd för att släppa någon för tätt in på livet, även om jag redan gjort det för många gånger. Det är svårt att vara en öppen människa påsåvis.

Ibland känns det bara bäst att vara ifred. Slippa veta vad folk säger, tycker och tänker. Men ändå är jag beroende av närhet, och att alltid ha någon där. Jag vill inte ha någon bara för att ha någon. Men ändå är jag rädd att bli ensam kvar. Det låter inte bra alls. Men vem vill egentligen bli ensam? Alla måste älska och känna sig älskade. Det är viktigt.
Jag vet inte vad som är värst, att bli sårad eller att såra? Det känns som att det i slutet av alltihopa leder dit. Det gör ont, och det är kanske det jag är så rädd för?




Okej, färdigt tänkt. Djupaste inlägget, jag vet. Inget tvång på att behöva läsa. Nopes, men har man det där inne så måste det väl ut. (kan dock misstolkas;) Liten humörnedgång skulle jag tro, ganska stor tillochmed. Men det är bara just förtillfället, och jag vet ju varför. Vanligen är jag ju en glad och positiv tjej ;) Och kan ibland bli lite för oseriös. Båda sidorna måste ju visas.

För övrigt har jag inte gjort mycket idag. Slutade kl 11. Soft ;) Käkade pizza med tjejerna, eller kebabtallrik för min del. Mums! Sen tog jag bussen hemmåt och la mig i sängen och kollade på Ebba och Didrik ;) Som jag nyligen lånat av Per-olov. Jag kommer kolla ihjäl mig på det, och ska snart lägga mig och kolla ännu mer :) Och för dom som inte vet det (har nog berättat för dom flesta) så skulle jag hetat Didrik om jag blivit en pojk. Mysigt? Haha, det får man nog avgöra själv ;) Det är ju rätt gulligt när man tänker efter.
På kvällen åkte jag till Sia, och där befann sig också Nathalie. Käkade mat och kollade på Idol. :) Mysmys. Skulle egentligen sovit kvar, men på något sätt ville jag sova i min säng just inatt. Fråga inte varför.

Vänner, vänner, vänner. Det är något obeskrivligt. :)
jag hatar känslan av att jag inte bryr mig tillräckligt, men det gör jag!




:)