Evelina

Jag är på jätte bra humör. Det var jag igår också. Undra varför? Men jag klagar inte. Det är ju iof lov, men trotts det har jag massor av läxor att göra. Dessutom vaknade jag inte på rätt sida idag, eller borde inte ha gjort. Det regnar ute, och på tomten intill gräver dom i leran. Det är roligt att dom ska börja med sådant kl 8 på morgonen. Men jag har nog redan vant mig. Det värsta har väl redan varit, har ju ändå bott här ett tag nu.

Oj, hösten 2004 flyttade vi in. Vi blev dom första, och vi hade inga grannar. Dom som känner mig vet att jag inte uppskattade att flytta in. Kanske inte så konstigt heller. Det var tråkig höst, hade inget internet, ingen telefon, knappt några kompisar (det hade jag, men det kändes inte som så). Det som gick att använda i huset var toaletten där nere (inte dusch i början), köket, och så hade jag en säng att sova i. Och musiken på datorn fungerade ju såklart. Annars vet jag inte hur det varit. Vi hade inte äns någon trappa, vi hade stege till övervåningen. HAHA, kul när man tänker tillbaka på det.

Det är under sådana perioder det blir mycket dagboksskrivande. Jag är glad över att jag skrev dagbok, för jag kan inte komma ihåg allt. Bara helheten, inte detaljerna, och det är ju dom som gör det. Jag är sämst på att skriva dagbok nu, det blir aldrig av. Jag är alldeles för lat. :/
När jag fick mitt internet var jag i alla fall lyckligast i världen. Jag tror nästan det!

Påtal om ingenting alltså?